Absolut ingenting!

Varför skulle man inte någon dag få vakna med ett leende? Varför ska det vara så svårt att kliva upp ur sängen. Jag är glad att jag har jobbet att vara på så jag slipper tänka på allt. Vissa saker kan jag inte förstå mig på. Vissa saker måste bara få ta sin tid. Men jag längtar tills den dagen då jag återigen kan vakna med ett leende som jag gjorde den dagen för länge sedan. Vem ska då vara på andra sidan för att önska mig en god morgon?

Står på jobbet som vanligt på fredagar. Som vanligt på fredagar så slutar jag 17:00. Som ovanligt på fredagar så har jag absolut inget planerat. Vi får se hur dagen urartar sig. Hade ne sak planerat men det verkar inte bli av, ska ringa och höra sedan på lunchen vad som är tänkt ikväll. Hade varit skönt med en promenad i alla fall, få hoppas att jag får sällskap. Hade tänkt ta en runda i uddevalla så jag kan lite småvägar bland annat när jag väl flyttar in. Kan vara bra att kunna.

Jag vill bara säga till alla mina kompisar som finns här nu när det är jobbigt. Tack för att ni alltid finns när jag behöver er och inte är långt borta för sällskap. Även om jag bara kan ringa er mitt i natten för att jag vill prata så tackar jag er innerligt för att ni svarar. Massa röda rosor till er!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0