LOVE!

Hur mysigt är det inte att vakna upp av att någon viskar:

"Jag Älskar Dig"

i ditt öra??  :D


Försvunnit?

Satt nyss och tänkte tillbaka på mitt liv. Skolan, vänner, familjen.
Kom då på att det saknas en hel del minnen från en viss tid.
Den tiden jag älskade mest av allt. Allt har bara raderats!
Varför har jag inte tänkt på det innan?
Varför har jag låtit det pasera som inget hade hänt?

Önskade att det fanns ett sätt att tala om för dig, min vän, hur mycket jag saknar dig.
Hur mycket jag önskade att vi fortfarande hade kontakt.
Förlåt för allt dumt jag gjort dig!
Ångrar mig så.


På torsdag...

Fick ett mail ifrån Lisen på teknikmagasinet tidigare idag. Och på torsdag har deras andra provjobbare jobbat sista dagen så då får jag reda på vem som blir anställf. Jag hoppas så innerligt att det blir jag. Vill verkligen ha detta jobbet. Min känsla säger mig att jag kommer få jobbet men jag vågar inte lita på den. För jag kommer i så fall bli grymt besviken om det inte blir så. =(  

Så det återstår och ser på torsdag, håll tummarna för mig =P

Har börjat gilla mode. Inte likt mig. Jag brukar inte bry mig vad som är senaste modet och att jag absolut måste ha högklackat till ett par jeans. Men nu, ja jag vet inte vad som har hänt. Men efter att jag köpt kostymen i USA så blev jag änna så att det måste du ju ha högklackat till?! Annars funkar det inte. Jag kan ju inte precis komma i mina Ecco skor med den snygga kostymen??? Så när jag ändå var där nere så fick jag köpt mig ett par skitsnygga högklackade skor. Men jag har aldrig använta dom här i Sverige än. Väntar på något kalas eller liknande...

Men mode ja. Har blivit lite fascinerad utav det. Det är rätt roligt att bära fina kläder som är "inne" om man säger så. Gå i mina mjukbyxor och stora tröjor gör att jag bara ser större ut än vad jag egentligen är. Och jag som redan har komplex för att jag känner mig tjock. Anledningen till att jag börjat tänka så här är att jag såg kort på mig (dock med stora byxor, långkalsonger och tjock jacka) där jag såg enorm ut! Ni vet en sån där liten knubbis, kort och tjock. Så nu får jag verkligen göra något åt saken.

Gå ner i vikt gör man inte bara så där, smack. Det tar en liten stund. Så därför får jag klä mig i kläder som gör att jag ser lång och smalare ut. Med andra ord behöver jag lite högklackade skor. På så vis ser jag inte bara längre ut, jag får även en bättre hållning, vilket är bättre för min rygg som redan är kass!

Kom och tänka på en massa minnen från förr i morse. Bland annat min första stora kärlek! Då jag gick i nionde klass, var vältränad och hade inga som helst "kvinnoproblem". Blev ihop med en helt underbar person som jag fortfarande har lite kontakt med än idag. Det var en kväll när vi skulle gå och lägga oss, då han kläcker ur sig en sån jävla go kommentar. "Fan du ser ju ut som en karl"! Tro ni inte jag höll på att skratta ihjäl mig. "Dina vingar är större än mina juh"!!! Det han då hade sett var att jag låg med armarna över huvudet på mage. På så vis så syntes min vältränade rygg och då mina "vingar" (ryggmuskeln). Fy fan vad han jag fått höra det efteråt. Då var han inte man nog, när hans flickvän såg starkare ut än han själv. =P

Nu har jag i alla fall börjat med att äta smalare mat och försöka ut och gå/springa minst en gång om dagen. Så får vi se vad som händer. Ska först och främst slänga all godis och alla kakor innan jag kan komma igång. För om jag känner mig rätt så kommer jag vara där och nalla lite sötsaker. Och det går inte när man vill gå ner i vikt!

Så hedanefter kommer jag att skriva en del om hur min väg mot min drömvikt/drömform går. Sedan kommer det garanterat stå en jävla massa minnen och tankar inför framtiden. Som tillexempel när vi ska köpa min faders hus (och mitt barndomshem).

Så...
Ha det gött!
Hej!


RSS 2.0