Måste, måste inte??
Vad vill jag? Vad borde jag göra? Jag vill så mycket men tiden räcker inte till. Jag önskar att det bara kunde dyka upp lite promblemlösning i huvudet nu! Fast det är väl i och för sig inte att tänka sig då alla mina hjärnceller försvann igår efter att kollegan tappat en stege i huvudet på mig. Snacka om att bli förvånad..
Jag vet en sak som jag borde göra. Något jag borde gjort för längesedan men som jag fasar för.
Något som skulle förenklat så mycket men är så svårt att säga.
Men nu börjar det gå för långt. Det börjar sabba mitt liv.
Varför drar man sig så mycket för att säga något? För att det kommer göra så ont?? Eller bara för rädslan av det oväntade?? Inte veta vad som komma skall. Och det värsta av allt, detta är något jag måste göra, och måste göra själv. Inget jag kan ta hjälp utav mina underbara vänner för att göra. Det är det värsta. Så då står man där själv, sårbar och ingen som kan trösta en.
Jag är modig och så i många situationer men just nu är jag så feg så jag knappt känner igen mig själv.
Är det så det ska vara? Är inte mig själv längre?!
Sen kommer det såna där små glimtar som gör en så glad. Det kan räcka med ett litet ord eller en gest som lyser upp hela din vardag. Något som ger dig hopp på nytt men som lika gärna försvinner fortare än ögat.
Jag hatar denna jävla berg och dalbanan i mitt liv just nu.
Men jag tror jag vet vad som kommer stoppa den också.
Men det är även det som jag inte vill göra. Som jag vetat om i flera månader nu.
Det kommer göra såå ont!!
