...

När jag som väl trodde att allt var frid och fröjd så kommer det där samtalet jag väntat på, och som jag hoppades aldrig skulle komma. Nu blir jag ju tvungen att riva upp allt igen. *suck* Varför kan jag inte bara få gå vidare med mitt liv???

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0